Logen Två Gripars historia
Under slutet av 1950-talet genomgick Malmöområdet och hela sydvästra delen av Skåne en mycket kraftig utbyggnad. Nya företag etablerades och gamla utvidgades. Statliga och kommunala verksamheter samlades och förstärktes i området. Det hade till följd att många personer sökte sig söderut för att arbeta där. Åkrarna i Malmös och Lunds utkanter bebyggdes i rask takt med nya bostadshus i tidstypiskt utseende med bl.a. platta tak. Villaområden växte snabbt upp i städerna och inte minst i kransorterna. Några nedflyttade bröder kunde vid denna tid konstatera att inte mindre än 27 medlemmar fanns i området. Av dem kom bland annat åtta från Varberg, sju från Falköping och sex från Göteborg. Alla dessa bröder fick en skriftlig inbjudan till en diskussionsafton i Siriusordens lokaler i Malmö den 22 mars 1957.
Av de 27 inbjudna kom ungefär hälften till mötet, enligt några äldre bröder som välvilligt ställt upp för att berätta om Malmölogens tillkomst och dess inledande verksamhet.
Klubbtiden 1957-1961
Sammankallande till diskussionsaftonen var Ernst Lihden. Enligt hans protokoll från aftonen beslöts bl.a. att en ansökan om att bilda en klubb i Malmö skulle sändas in till Stora Rådet i Göteborg för godkännande. Klubben avsågs bli bildad i maj månad 1957. Som klubbordförande valde de närvarande KS Andersson (som hade blivit medlem i Varberg, men som tyvärr avled redan 1959). Till vice ordförande valdes Wilhelm Uhrfors (också från Varberg), till sekreterare Evert Lihden och till skattmästare Oscar Linden. Klubbmästare blev Wilhelm Uhrfors. Stora Rådet agerade snabbt och godkände den inkomna ansökan. Den16 juni 1957 var det så dags att instifta Svarta Örns Ordens sydligaste fäste, det tionde i landet. Det skedde på Heleneholms restaurang vid Ystadvägen i Malmö, berättar en av våra äldre bröder. Det var en underbart vacker söndag. Ett 15-tal bröder blev medlemmar i Malmöklubben, vars första uppgift var att se till att så många som möjligt hade nått den 6:e graden för att kunna ingå i ett Styrande Råd.
Klubbsammanträden hölls första tiden på restaurang Fenix på Föreningsgatan för att under 1959 flytta till restaurang Malmborgen på Lilla Nygatan. Flyttningen orsakades av att Fenix’ lokaler inte räckte till för gradgivningar. I början av klubbtiden kunde inga receptioner ges i Malmö, framhåller en broder. Främlingar och klubbens bröder fick då recipiera i andra loger, främst i den närmast belägna staden Halmstad, men också i Varberg och Falköping. I slutet av klubbtiden kunde första och andra graderna ges på restaurang Malmborgen. Vi lånade tjänstemän till gradgivningarna, fortsätter vår äldre broder. Från Göteborg kom bl.a. dåvarande Överceremonimästaren och Generalsekreteraren. Det blev en hel del resande både för dem och för oss. Vi gick själva marskalkar för första gången 1960.
Malmölogen invigs 1961
Klubbstyrelsen hade uppdraget att arbeta för att på sikt bilda en loge i Malmö. I december 1959 hade man kunnat man räkna 32 betalande medlemmar, dvs en dryg fördubbling på två och ett halvt år. Redan under 1960 hade en ansökan om att bilda loge sänts in, vilken blev godkänd i slutet av det året. Sista årsmötet hölls i klubben den 10 mars 1961. Malmölogens invigning ägde rum torsdagen den 11 maj 1961, på Kristi Himmelfärdsdag, i ordenslokalerna på restaurang Malmborgen. Detta skedde i samband med första gradens reception. Vi höll därefter högtidsfest med damer på Rådhuset vid Stortorget, inflikar en annan broder.
För att underlätta resorna för deltagare från bland annat Göteborgsområdet hade logen där beställt bussar. Intresset att delta i invigningen var mycket stort från göteborgarnas sida. De betraktade Malmölogen som sitt skötebarn.
Bussresan mot Malmö lär ha startat klockan: 07:00 från Exercishuset vid Heden. Under resan intogs lunch på Grand Hotell i Halmstad. KI 14 skedde invigningen på restaurang Malmborgen och några timmar därefter hölls högtidsfesten. Gamla handlingar berättar bl.a. att högtidsfestens måltid kostade 23 kr per person.
Klockan 22 samma dag reste en del deltagare hem och klockan 12 dagen efter for de som hade övernattat i Malmö norrut.
Namnfrågan
Våra yngre Bröder är idag vana vid att varje loge har ett namn. Så har det inte alltid varit. Det dröjde faktiskt ända till 1965 innan varje loge fick ett egennamn. Dessförinnan benämndes logerna efter sin belägenhet, t ex Malmölogen. Detta var en följd av en organisationsförändring inom Svarta Örns Orden som bland annat innebar inrättande av Riddareloger. Det gick många skrivelser med namnförslag, erinrar sig våra äldre bröder. Bland annat föreslogs ”Ellenbogen”, ”Södervärn” och ”Malmöhus” innan ” Två Gripar”, efter stadens eget vapen frän 1400-talet, blev godkänt.
